En stolt mamma

Nu när friidrotten verkligen har gått framåt och det för tillfället känns helt underbart önskar jag mig bara en sak. Det är att du mamma skulle finnas här nere på jorden, du skulle vara så stolt. Du skulle prata med alla i din närhet om mig, du skulle pussa och krama mig till tusen. Nu har jag ju insett att den önskan inte slår in men jag vet att vart du än är idag så är du fruktansvärt stolt. Stolt över att din dotter som du fött har sprungit så bra. Jag är stolt över dig mamma. Utan dig hade jag inte blivit den person jag är idag. Även om jag mött på många motgångar, inte minst i samband med din bortgång, jag har också haft en del skador, prestationsångest och senast i somras var jag nära på att lägga ner friidrotten helt.

Men något fick mig att ändra min plan. Jag vet inte vad det var men jag tror att det var du. Jag vet hur mycket du älskade friidrotten, hur mycket du skrek när jag vann mitt första SM-guld, du satt där på läktaren nästan varje tälving och skrek KOM IGEN NU LILLA GUMMAN. Inte kunde jag svika dig, inte kunde ja ge upp min dröm bara för att du inte fanns längre. När jag tog beslutet att lägga ner säsongen kändes det som det ändra rätta och nu är jag tillbaka på banan igen. Jag började om på nytt. som en födelse ungefär.

Efter motgång kommer framgång, det tål att tänka på. Om du inte varit nere i mörkret kan du heller inte känna lyckan i framgången.

Nu ska jag åka till Skolan.

ADIOS/ELLEN

GLASGOW NÄSTA!

Igår ringde Sveriges förbundskapten i friidrott när jag var ute med hunden. Han berättade att jag skulle få springa för Sverige i helgen. Det är en femlagsmatch där det är fem länder som tävlar i olika grenar. Vi åker till Glasgow på fredag och kommer hem söndag kväll. Det ska bli super häftigt att få springa mot stora stjärnor och bara det att man får vara på samma plats som alla stora stjärnor. Jag ska njuta varenda minut och sekund och ta denna tävling som en skit bra erfarenhet. Jag har ju helt klart sämst tid men vad gör det, jag har ju verkigen inget att förlora. Det är bara att tuta och köra

Startfältet ser ut som följdande:
Andrea Bliss (Jam) PB 8.08
Sarah Claxton (GBR) PB 7.96
Jessica Ennis (GBR) PB 8.12
Lolo Jones (USA) PB 7.77
Caroline Nytra (GER) PB 8.05
Ellen Saaw (SWE) PB 8.48



Jag springa så att det ryker

ADIOS/ELLEN

Ibland kan man inte tro sina ögon

Ja idag sprang jag i Karlstad och det var en ganska så viktigt tävling eftersom det imorgon avgörs vilka som ska åka till Glasgow. Jag var nervös hela kvällen igår men inte så fasligt imorse. Däremot vaknade jag av en ylande hund. Vi åkte till parkhallen i Örebro där vi skulle samåka med Ellen Hjort och henne pappa. När jag väl kom till Karlstad blev jag lite nervös. Uppvärmningen gick bra förrutom att min baksida var stel. Det var många tankar som flög igenom huvudet när jag joggade ute. Kommer jag klara av att springa fort? Hur mår baksidan? Kommer jag få åka till Glasgow? osv. Ellen Hjort sprang 20min innan mig och hon sprang på personligt rekord. Sprang lite på deras häckar som är lägre och det kändes ofantligt bra. Hade fått farmors nyponsoppa som är som min dunderhoung.

När jag väl stod innan start pumpade adrenalinet. Det bara bubbade inom mig och den känslan är obeskrivlig. Händerna slogs stenhårt mot mina lår som blev helt röda efteråt. I öronen dunkade Lady Gagas Bad Romance och jag kände mig som en gasell när jag sprang. När vi gick ner i blocket var magen som en stor klump som pirrade. Skottet gick och jag var efter till första häcken. Efter några häckar fick jag upp farten rejält och tiden stannade på hela 8.48 vilket är personligt rekord och även denna gång blev tävlingsrekord. Glädjen var ofattbart. Att jag har sprungit detta med mina egna kropp är ibland svårt att förstå. det är mina ben som tog mig i mål på den tiden. Ioförsig trodde jag inte att loppet var så bra för det kändes inte som det.

Jag ringde runt till Karin, Tobbe, Rafael och Björn. Alla blev chockade över tiden och gratulerade mig. Jag skickade sms till Sanna och berättade läget, Förbundskapten skickade sms och gratulerade mig, berättade att om ingen springer snabbare imorgon får jag räkna med utlandsresa. Jag är lite pirrig, men jag har ju iallafal gjort mitt bästa och kan inte ge mer. Må bästa kvinna få åka helt enkelt. Ikväll har jag bara njutit av mitt resutat, ätit god mat hos farmor och farfar.

Imorgon ska jag åka till Västerås för att hejja på systerryster när hon hoppar längd. Hoppas det går bra det förtjänar hon verkligen. Ikväll blir det tidig sänggång eftersom vi ska upp tidigt.

ADIOS/ELLEN

Laddar inför Lördag

Nu ligger jag i soffan och kollar på Top Model repriser men skit samma. Har haft föreläsning från 10.15-15.00, om vad en kommun är, och vilka som räknas in i en kommun, hur man ska gå tillväga vid handledning osv. Ganska tråkigt enligt mig. Igår var det en nollningsaktivitet för de som börjat på Universitetet och jag som fadder ställde upp. Det var mycket roligt, först var vi i paviljongen, därefter åkte vi buss till Strömpis, där det var afterski tema. Bussresan var galen då det sjöngs en hel del o hade kamp mot samvetet som också åkte i den. Jag tog tåget hem tolv eftersom jag laddar inför lördag.

Ikväll ska jag bara mysa och vila, pappa är kvar på jobbet, de skulle ha något möte eller nått. Så ikväll är det jag som lagar mat till mig själv. Borde kanske ta tag i mitt rum men får se om jag orkar det. Imorgon är jag ledig ifrån skolan så då ska jag se till att plugga och städa. Sen klockan fem ska jag infinna mig vid Kåren och vara volontär för sektionskampen. Det blir tidig hemgång för mig för på lördag ska jag springa häck, och jag vill verkligen att det ska gå bra.



Det går bra nu helt enkelt

ADIOS/ELLEN

Nu blev jag helt plötsligt nervös!

I helgen tävlade jag i Huddinge, och det gick över förväntan om man säger så. I lördags tävlade jag i häck, och efter en helt okey start blev det ett ännu bättre slut. Tiden stannade på 8.60 och det var tävlingsrekord och bara fyra hundradelar ifrån personliga rekordet. På denna tid leder jag nu statistiken i Sverige. Detta kan om jag springer lite fortare i helgen och att ingen annan springer snabbare leda till en seniorlandslagsplatt. Det är en femlagsmatch i Glasgow där uttagningen sker senast på söndag. Så nu står har det stått i tidningen o grejjer. Då blir man ju mer nervös eftersom det står att jag lovade att springa fortare i helgen. Vilket jag ioförsig inte sa, men så brukar det ju vara.

Nu sitter jag på pappas jobb och ska snart iväg till skolan. Det snöar ute och mitt hår kommer bli förstört. USCH


Imorgon bär det av tidigt.

Denna vecka har jag varit ledig och det har varit mycket skönt. Inte så att man klagar direkt. I onsdags var det nollning för de blivande studenterna och jag är fadder så gott jag kan iallafall. Dock så var det en tjej som inte hade någonstans att bo den natten och snäll som jag är lät jag henne sova hemma hos mig i Hallsberg. Men det verkar ha löst sig för henne nu med boende. Idag har jag varit med syster hos min klasskamrat Marcus och ätit tacos. Sandra och Marcus kände varandra sen tidigare. Det var mycket gott. När jag kom hem lade jag mig o sov en stund.

Nu ska jag snart ta tag i packningen för imorgonbitti klockan kvar över sju går bussen mot första hållplatsen Örebro där vi ska hämta upp Hilma sen efter det blir destinationen Stockholm. Jag ska nämligen tävla i Huddinge, imorgon är det häck som står på schemat och på söndag är det 60m. Det ska bli mycket roligt, då vi i Falu IK bland annat ska bo på hotell. Dessutom hoppas vi på att det ska gå bra Ellerhur?

Det som är lite besvärligt är att jag har frukansvärt ont i min visdomstand. Det är väl inget att göra åt utan där får väl tiden läka detta. 

                              
Jag älskar friidrott:D

ADIOS/ELLEN                                                     


7.73

Ja idag var det dags för tävling och när jag satt i bilen på väg in kändes det mer som att jag skulle träna. Men när man väl satte igång med uppvärmning och grejjer började tävlingsnerverna att pirra lite. Precis som det ska vara. Dock kände jag mig lite seg till en början men efter en stund fick jag upp farten rejält. I försöket gick det mycket bra, jag slog mitt 4 år gamla personligarekord så snacka om att det var på tiden. 7.73 blev det och jag blev mycket glad. I finalen gick det väl hyfsat men inte lika bra, där blev tiden 7.79 efter en dålig start o ett aningen försenat tidsprogram. Allt som allt en as bra dag.

Nu sitter jag hemma hos Emma och ikväll ska brudarna träffa och snacka igenom jullovet. Vi ska köpa hämtmat sen bär det av till krogen för dem för mig bär det väg hem. Eftersom jag ska springa häck imorgon. Får vi se hur det går.

ADIOS/ELLEN

Nytt år nya möjligheter.

Ja i torsdags var det nyårsafton och det firade jag med vänninan Emma. Det kunde inte bli ett bättre nyårsafton. Det känns som att 2010 kommer bli ett bra år. Jag bara har det på känn.

*Jag är i bästa fysiska form någonsin
*Jag har världens bästa vänner som jag kommer spendera tid med under 2010
*Jag ska fylla 20 år
*Det kommer bli träningsläger i Croatien
*Ewelina tar studenten
*Senior SM går i Falun i Augusti
* Pappa fyller 50år
*Vi ska åka utomlands med familjen

Ja detta är bara ett fåtal saker som händer 2010, såklart kommer det dyka upp andra event som jag nu inte har en anning om. Men det är det som är roligt, när överraskningar sker. För om jag visste allt som skulle hända 2010 skulle det bli ganska tråkigt.

Jag har iallafall intalat mig själv att år 2010 ska jag se till att vara med stolt över mig själv, inte ha för höga målsättningar samt att inte stressa upp mig över saker och ting. Nu ser vi till allihopa och gör 2010 till en superduper bra år. Vi ska våga ta risker, vi ska uppfylla våra drömmar, vi ska fortsätta vara dom som vi är, för vi är helt fantastiska.



GOTT NYTT ÅR så här i efterskott vill säga
Önsker ELLEN P LARSSON

Årskrönika

Jag ska nu göra en kort summé av det gångna året. 2009 var ett blandat år med många höjdpunkter och plattfall.

Januari: Jag firade nyår hemma hos familjen Drageryd och kvällen slutade utanför Örebro slott med fyverkerier. Vi sov hemma hos Angelica. Tävlingsäsongen drog igång och det var med blandade resultat. Eller det var med dåliga resultat. Mina baksidor krånglade vilket aldrig uppskattas. Jag började sista terminen innan studenten och vi räknade ner dag för dag. Mycket mer en såhär minns jag inte. Förutom att det var en kall månad.

Februari: Tävlandet började lossna och tiderna likaså. Var i Sätra och sprang bra, jag åkte även ner till Göteborg med Björn, Lisa, Elin o Nasser där vi bodde på hotell o mös. Det var senior SM i Bollnäs som jag helst vill glömma. Det var en dag då mina nerver tog över och det blev ett plattfall. Ewelina fyllde 18 men tyvärr var jag redan i Bollnäs då.

Mars: Först var det junior SM i Göteborg där jag över allas förväntan och speciellt min egen lyckades ta ett silver. Blev slagen med några tusendelar. Jag åkte hem till Falun där jag fyllde 19 år, jag bjöd på smulpaj bestående av jordgubb o rabarber. Mars bestod även av inflyttningsfest för Lollo samt att Anna och Sandra besökte mig för skidåkning i Romme. Skolan pinnade på och vi fortsatte att räkna dagar.

April: Nu började snön att smälta bort och fåglarna kvittra. Den hårda träningen fortsatte och det var bara att bita i. Vi längtade till månadens höjdpunkt, Italien. Sandra fick sy i pannan efter att ha ramlat in i ett bord. Italien var härligt förrutom boendet i första anblicken. Vi vande oss och tyckte väl det dög på bra. I Italien shoppade ag min studentklänning och ett par converser som blev mina favoriter hela sommaren. Träningen fungerade bra, en aning tungt bara. Vi solade och badade gjorde hyss för grabbarna och badade nakna i havet mitt i natten. Helt underbart. 

Maj: Nationella provet i svenska skulle skrivas och studentmössorna var på antåg. Tävlingsäsongen började lite på smyg och första tävlingen var som vanligt katastrof för mig, dessutom en knä skada som skulle påverka hela sommaren. Det blev kryckor i några dagar men efter lite vila kunde jag springa igen, dock med smärta. Stafett-SM i Karlstad stod närmast på schemat. Där lyckades vi verkligen, först ett guld på svensk stafett vilket innefattar sträckorna 100-200-300-400 där vi hade mig på 100m, Lollo på 200m, Sara på 300m och Elin på 400m. SM guld till oss. Sen blev det även ett brons på 4x100m. Sandra fyllde 22år vilket var samtidigt som stafett SM.

Juni:Tävling på Sayo där jag slog pers och även lyckades ramla. Sjungom studentens lyckliga dar. Låt oss få fröjdas i ungdomens vår, än klappar hjärtat för fulla slag, å den ljusnande framtid är vår. Ja jag tog studenten och hela den veckan var fantastisk. På studentdagen var släkten samlade, vi åt god mat och jag fick fina presenter. På lördagen var balen och det regnade oturligt nog. På måndagen åkte jag o Sandra till Skavsta flygplats där det blev flygresa till London. Vi bodde på en ganska skabbigt hotell men vi bodde verkligen mittemot King cross tunnelbanestation. Vi shoppade, gick på madame toussoe och bara mös. Efter det blev det hemresa för Sandra och direktresa till Norge för min del. Där skulle det tävlas och det gick åt skogen som vanligt, men vi bodde fantastiskt fint och jag hade trevligt sällskap. Jag började även jobbet vilket var nervös men inga konstigheter.

Juli: Det årliga tävlingen i Göteborg, världsungdomspelen. Jag tänkte bara ställa upp i häck men tyvärr gjorde mitt knä alldeles för ont. Det blev ingen tävlande den helgen. Juli bestod av dåligt väder och ännu mer ont i knä. Beskedet att jag kom in på socionomutbildningen gladde mig. Karlstad GP skulle springas men även där ett plattfall. Där kom beslutet att säsongen skulle läggas ner för sommaren. Eftersom både motivationen och kroppen var slut. Jobbet fortsatte dock och pengarna började rulla in.

Augusti: Dock fick jag följa med till Malmö på senior SM och bara njuta av bra friidrott. Jag både med Hilma på Hilton och shoppade kläder, åt god mat och mös. Augusti bestod även av semesterresa till Halmstad med pappa, tyvärr var vädret dåligt men vi shoppade, försökte sola så gott som de gick o bara ta det lugnt. Jag åkte även upp till Falun för att träna och hälsa på alla. Det var sig lik. Sen började den stora dagen som jag spänt väntat på. Registreringen på Universitetet, som tur var hade jag Marcus vid min sida, som sedan visade sig bli min klasskamrat. Jag träffade Emma på invigningen på kvällen och sedan den dagen har hon varit min följeslagare. I really like her. Det var nollning på schema så som färgfest och fulsittning. Träningen har även dragit igång och motivationen verkade vara tillbaka.

September: Skolan började på riktigt och jag verkade kommit en superbra klass. Grupperna blev tilldelade och plugget blev nu ett faktum. Nollningen fortsatte också med togafest, 80-tals fest, Örebrodagen, Beachvollyturnering och som sedan avslutades med finsittning. Det var en otroligt roligt tid med många nya vänner. I September var det även It´s SÅ 09 där det var band som Millencollin, Famliljen, MonyBrother och Promoe som spelade. En mycket trevlig afton. Det var också mammas 2 årsdag vilket var en jobbig dag med mycket känslor. Pappa var på mallis och jag var husväktare.

Oktober: Skolan tog fart på riktigt och man fick imellanåt ångest över allting. Det var bara att bita i det sura äpplet och fortsätta kämpa. Vi hade drinkkväll med brudarna som blivit mina bästisar. Jag jobbade även en del och den tunga träningen fortsatte men väldigt goda resultat. Månaden slutade med första hemtentan och maskerad i Tybble där jag var utklädd till maffiabrud. En riktigt trevlig tillställning.

November: Skolan fortsatte med nya grupper och nya arbetsuppgifter. Vi hade ost och vinkväll med brudarna. Emma o Mimmi sov över här i Hallsberg och träningen rullade på. Jag var nere i Växjö och tränade med gänget där och det var mycket trevligt. Annars var november en trisst månad och den första snön började ramla ner. Jag var på utvecklingsträff i Karstad och efter det blev det tackfest för faddarna. 

December: Tjejgänget var hemma hos mig och bakade en massa smarriga saker så som lussebullar, pepparkakor, knäck o ischoklad, Vi hade julklappsleken och mys. Vi delade ut mammas minnesfond till Sandra Wagner, Erik Sundlöf och Patrik Tellgren. Jag slog personligt rekord på flygande 30m och berömmen om att jag ser vältränad ut ramlar in. Plugget fortsätter likaså jobbet. Jag åkte upp till Falun och tränade, var på Adolf traditionella julfest samt införskaffade en del julklappar. Julafton spenderades ute i snön och hos farmor och farfar, kvällen avslutades i Kumla. Juldagen blev den roliga dagen då julklapparna delades ut först hos farmor o farfar sen hos moster och co i Åsbro. Det blev en bra jul med många julklappar. Jobbade litegran och var på mellandagsrean och shoppade loss. Nu skiver jag förfullt på hemtentan och imorgon åker jag till Skövde för att fira nyår med Emma.


Mellandagsrea shopping och fundering över nyårsblåsa.

Ja igår var jag på Marieberg efter jobbet. Jisses vad folk det var o då var klockan ändå halv fem när jag var där. Men eftersom jg gick själv så blev det en hel del shoppat. Tänkte lägga upp dem och dessutom en zebra klänning jag köpte från nelly för ett tag sedan. Det står mellan den o en blå klänning som jag köpte igår. Dock så lutar det år den blåa eftersom den är mer bekväm.

Zebra klänningen, med min snygga matchningar av strumpor. Den blåa klänningen är verkligen min favorit. Den är skön o skitsnygg, dock ser jag fet ut men jag gjorde inte bilden rättvis. den har axelvaddar.Från bik bok


Denna kavaj är verkligen min favorit. Jag har kollat på den i massor, men inte vågat provat eftersom den varit för dyr. Men nu på mellandagsrean var det halv priset. Snacka om att jag blev glad. även denna från bikbok

Denna lilla sprakande tröja var det halva priset på och från JC. Den vita hoodtröjan är från Gina och fruktansvärd skön. Tillslut köpte jag en handväska som jag inte lägga ut bild på men.

Imorgon får ni min årskrönika.

ADIOS/ELLEN


Jag vill önska er alla en fröjdefull jul

Nu sitter jag här på julaftonsmorgon och tomten har varit här med ett paket i strumpan. Ett dataspel:D Snart ska vi iväg och åka skidor, tror det eller ej, jag ska åka skidor, lägdskidor. Sen ska vi till Farmor och Farfar bara äta o kolla på Kalle Anka. Jag firar all min jul imorgon.

Nu vill önska er alla mina nära och kära en GOD JUL. Ni är fantastiska. Keep going och fortsätt va de som ni är för de finns inga bättre än er.

Önsker/ Er Ellen

00-talet

Nu ska jag summera 00-talet

Årtiondes klädesplagg: Foppatofflor
Årtiondes låt: Boten Anna
Årtiondes artist: Lady Gaga
Årtioendes program: Idol
Årtioendes filmserie: Harry Potter
Årtioendes teknikpryl: Platt tv
Årtioendes katastrof: Tsunami
Årtioendes sportman: Usain Bolt
Årtiondes sportkvinna: Susanna Kallur
Årtiondes terror: World trade centre 9/11
Årtioendes trend: Blogg
Årtioendes sida: Facebook
Årtioendes bok: Stieg Larsson Milleniumserien
Årtioendes färg: Svart
Årtioendes succé: Filmen Titanic
Årtioendes tradgedi: Anna Lind mordet
Årtioendes skämt: Anna Anka
Årtioendes nyhet: Prinsessornas kommande bröllop
Årtioendes bortgång: Micheal Jacksson

ADIOS/ELLEN

Tiden går men ärret består

Dagarna går verkligen fort framåt och det gjorde de inte när man var liten. Då kändes det som evigheter tills det var dags för julafton. För det var ju bara julafton och sin egna födelsedag som man verkligen längtade efter. Nu ser jag fram emot andra saker, helst vill jag inte fylla år. Jag vill inte bli gammal, vill inte få ont, vill inte få rynkor, vill inte att tiden ska springa ifrån mig. Jag vill kunna gå ut och rulla mig i snön och bara vara barnslig. Ha snöbollskrig och bygga snögubbar.

Även om tiden går fort finns det vissa saker som alltid består. Saknaden av mamma kommer alltid vara kvar. Visserligen direkt efter hennes bortgång så var själen som ett stort blödande sår, men där har tiden haft en läkande faktor. Nu är det bara ärret kvar. Ärret som jag kommer bära med mig resten av mitt liv.

Jag älskar julen men det är en jobbig tid för alla som inte får fira den med personer som de älskar. De personer gör sig oftast mest påminda under denna högtid. För alla minnen och traditioner som man skaffat på sig under åren blir ju aldrig sig lika när de inte får upplevas igen. Men min filosofi är att jag vid varje jul ska göra det bästa av situationen. Jag  ska älska och mysa med alla extra mycket eftersom man inte vet när man ska fira jul härnäst och om man ska det.

Ne nu ska jag snart stänga ner datorn för jag är snart framme i Kumla. Vi ska åka till Sandras lägenhet. 

ADIOS/ELLEN 


Äntligen semester!

Igår blev gruppen klara med fältrapporten och det var en mycket befriande känsla som kröp i kroppen. Jag skulle trots allt få några dagars ledigt innan hemtentan kommer. Eller jag lär plugga hela lovet ändå men tanken att slippa vara i skolan känns bättre. Jag hann träna igår och även jobba lite.

NU sitter jag på tåget till Falun. Det ska bli som en liten minisemester faktsikt, även om skolböckerna är med. Karin kommer och hämtar mig så ska vi träna och jag har med mig en liten julklapp till henne. Det är hon värd. Sen får jag se vad tiden blir, för då kanske jag hinner gå på stan innan affärerna stänger. Klockan sju kommer Jenny och ikväll ska vi väl mysa.

Imorgon blir det träning med Karin och Sofia, och på eftermiddagen blir det yttligare ett pass. På kvällen är det Adolf julfest, som börjar bli en tradition. Det ska ofantligt kul att träffa alla igen. Min förra familj. Jag saknar dem faktiskt. På söndag blir det yttligare ett träningspass sen hemresa.

Det är så skönt för träningen är min fridstad. Där kopplas allt som har med skolan bort. Vilket är otroligt skönt. Det är som psykisk vila:D

Ne nu måste jag ta tag i o läsa Lundvist.



ADIOS/ELLEN

En sak har jag lärt mig, man ska aldrig ge upp!

Ibland frågar sig folk i min närhet hur jag orkar vara den jag är, och hur jag kunde ta mig vidare efter det som faktikskt hände. För mig blir svaret enkelt, varför skulle jag gett upp? Varför skulle jag ha grävt ner mig i en grotta för att aldrig ta mig upp igen? För mig fanns det bara en utväg och det var att forsätta min resa, även om resan fick större hinder. Hinderna tog olika lång tid att klamra sig över men jag skulle absolut ta mig över dem. Det fanns ingen återvändo eller någon backup det var bara det som gällde. Min väg till den jag är idag är att jag har pratat mycket med mina nära o kära om känslor, jag tror det är viktigt. För mig har det varit en del av min terapi. Istället för att ha mina känslor inombords och nergrävda har jag låtit dem flyta upp till ytan och fått dem ur mig. Det ska jag fortsätta att göra, mina känslor är viktkiga eftersom de är en del av mig.

En annan del som jag har haft stor nytta över är att man ska ha drömmar och visioner. Du kan blir vad du vill om du bara ge dig f*n på det. Det är också viktigt att man vet vad man vill, kanske inte om tio år utan bara i närmsta tiden. För om du inte vet vart du ska, hur ska du då komma dit?



ADIOS/ELLEN


Myskväll med systeryster

Träningen går bra, igår filmade pappa när jag sprang häck och när vi kom hem gjorde vi en analys på det. Nu sitter jag i skolan och eftersom föreläsningen var otroligt tråkig gick vi därifrån, den gav ingenting. Klockan ett börjar vi igen med seminarium och efter det ska vi jobba med fältrapporten. Jag tog förövrigt tåg in idag eftersom pappa behövde ha bilen. Efter skolan lär jag ta ett tåg till Kumla för kvällen ska tillbringas hos syster. Hon verkar känna sig ensam nu när Marcus är bortrest och ville att jag skulle sova där med henne. Vad gör man inte för sin stora syster. Vi ska väl kolla på Idol och äta god mat. Imorgon ska vi till Marieberg och handla julklappar. Jag måste verkligen ta tag i det. Igår kom mina klänningar ifrån Nelly. Dom satt bra, den ena satt dock lite tight men det gick på iallafall. Mina ganska så stora lår var i vägen.

I helgen ska jag också plugga, städa och samla kradter och ny energi till kommande vecka.



ADIOS/ELLEN


Helvetets kyla!

Ja fy i bövelen vad kallt det är ute. Imorse skulle jag ta tåget men det var försenat så jag missade bussen till Universitetet och kom försent. Jag hatar att komma försent och hatar denna kyla. Hursomhelst gick det as bra igår på träningen, slog pers på flygande 30m. Perset var fyra år gammalt så det var verkligen på tiden. Jag som har varit så seg o totalt värdelös på sprintlöpning de senaste åren så blev det som ett glädjerus när jag kanske kan springa lite fortare kommande år. Men man ska aldrig ha för stora förhoppningar förståss. I går hade vi även redovsning o det gick bra.

Imorgon har vi föreläsning från nio till fyra och snacka om att kroppen kommer vara seg efter det, eller iallafall huvudet. Nu har vi bytt till vinterdäck så nu kan jag ta bilen igen. Skönt. Ska köra ett häckpass imorgon så jag hoppas att kroppen är fit for fight. I helgen ska jag sova hos syster fre-lör, vi ska ha snacka skit o bara ha lite syster tid. Sen ska vi shoppa på Marieberg, julklappar.

Dessutom har jag beställt nyårsblåsan och en klänning som jag tänkte ha på juldagen. Eftersom vi ska fira jul både hos farmor/farfar och mormor/morfar på juldagen. Gud vad ska jag då göra på julafton. Jag o pappa ska väl mysa, vi snackade om att köra ett rejält träningspass.

Ne nu ska jag fokusera på bonde söker fru.

ADIOS/ELLEN

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Ne idag fick vi tillbaka hemtentor och jag blev underkänd, det knöt sig i magen för jag har aldrig fått underkänd på någoting i hela mitt liv. Jo kanske nått engelskatest på gymnasiet. Jag missade på tre poäng o får göra om hela tentan. Mhm inte kul alls eftersom jag ska skriva en annan hemtenta mellan 28 dec-4jan o får omtentan den 5 jan. Kul eller inte, kommer inte kunna ha en skön o avslappnad jul.

Hursomhelst inget att hänga läpp över känner jag, det är bara att bryta ihop o komma igen. Imorgon har vi redovisning och jag får väl vara på topp då istället. Imorgon blir det även maxtester i flygande 30 o andra roliga tester. Det ska bli roligt.

Sitter o kollar nyårsblåsa och hittat några godingar som jag inte kan bestämma mig för. Lägger upp några bilder snart så får ni vara med o välja.


Igår delade vi ut mammas minnesfond till Sandra Wagner och Erik Sundlöf
Patrik Tellgren fick ledarstipendiet. Jag var blomsterflickan.

ADIOS/ELLEN

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Ne idag fick vi tillbaka hemtentor och jag blev underkänd, det knöt sig i magen för jag har aldrig fått underkänd på någoting i hela mitt liv. Jo kanske nått engelskatest på gymnasiet. Jag missade på tre poäng o får göra om hela tentan. Mhm inte kul alls eftersom jag ska skriva en annan hemtenta mellan 28 dec-4jan o får omtentan den 5 jan. Kul eller inte, kommer inte kunna ha en skön o avslappnad jul.

Hursomhelst inget att hänga läpp över känner jag, det är bara att bryta ihop o komma igen. Imorgon har vi redovisning och jag får väl vara på topp då istället. Imorgon blir det även maxtester i flygande 30 o andra roliga tester. Det ska bli roligt.

Sitter o kollar nyårsblåsa och hittat några godingar som jag inte kan bestämma mig för. Lägger upp några bilder snart så får ni vara med o välja.


Igår delade vi ut mammas minnesfond till Sandra Wagner och Erik Sundlöf
Patrik Tellgren fick ledarstipendiet. Jag var blomsterflickan.

ADIOS/ELLEN

Fullt ös medvetslös

Ja det är verkligen dödligt mycket i skolan just nu men det är bara att bita ihop nu oh vänta till mellandagarna i jul för då kan jag få någon dags vila innan det börjar skrivas på hemtentan. Träningen idag gick myket bra vilket är skönt eftersom jag har haft lite ont i min baksida. Har även hunnit städa o haft grupparbete. Nu ikväll ska jag bara mysa, lägga mig i ett bad tror jag. Imorgon går tåget kvart i nio för halv tio ska gruppen ses på stan och tillsammans bege oss till stället där vi ska göra vårt studiebesök på. Hoppas det ger nått. Efter det ska vi sätta oss på Wasakonditoriet och fika och skriva klart lite saker. Mys.

Jag ska även hinna träna imorgon innan kvällen då det är tackfest för faddrarna som avslutas på Kåren. Det kommer bli kul att träffa alla igen. Efter  festen o kåren ska jag sova hos Emma. På lördag ska vi alla tjejer träffas på Willys och handla ingeidienser till vårt julbak. Efter det åker vi hem till mig o bakar o spelar. På kvällen sover Emma här. På söndag ska vi dela ut Mammas minnesfond och efter det lär det bli en hel del plugg.



ADIOS/ELLEN

Tidigare inlägg Nyare inlägg