Jag kommer sluta att skriva på denna blogg
Thank you
Sammanfattning av inomhussäsongen 2010
9-10 Januari Örebro
60m: 7.73 i försöken (PB)(SB)
7.79 i finalen (2:a)
60mhäck: 8.85
8.75 (1:a) (SB)
16-17 Januari Huddinge
60mhäck: 8.60 (SB) (1:a)
60m: 7.76
7.80 (3:a)
23 Januari Karlstad
60mhäck: 8.48 (PB) (1:a)
30 Januari Glasgow Seniorlandskamp
60mhäck: 8.50 (6:a)
20-21 Januari JSM
60m: 7.66 (PB)
7.64 (PB) (4:a)
60mhäck: 8.57
8.50 (2:a)
28 Januari Senior SM
60mhäck: 8.54
8.45 (PB) (1:a)
Sammanfattningsvis: Jag har äntligen fått tillbaka snabbheten och det är jag riktigt glad över. Den har jag saknat i många år då den knappt funnits sen 2007. Nu går jag igenom denna säsong med tre lopp under mitt tidigare pers som var 4 år gammalt. Nu om något var det på tiden. Sen att jag missade bronset med en hundradel känns surt. Måste bli bättre på att fälla mig. Häcken då, där är jag också helt glad över den jämnhet som jag hållt. Mitt tidigare pers var 8.56 och iår springer jag under det 5 ggr och samtliga lopp förutom första tävlingen resultat är bland de snabbaste i min karriär. Förra året blev årsbästa på 8.61 som var det nästsnabbaste loppet någonsin. Det absolut häftigaste jag fått upplevt var min första seniorlandskamp i Glasgow. Med bra motstånd blan de bästa i världen slutade jag sist med endast två hundradelar ifrån pers. Det som jag värdera högst däremot är mitt första Senior SM guld, som jag kämpat för att nå dit, Jag gjorde det och det är jag fruktansvärt stolt över. Imorgon tänkte jag avslöja framgångsrecepten.
Första seniorlandskampen gjorde i Glasgow
JuniorSM så blev det en andra plats, där jag var ganska så missnöjd
Senior Sm bjöd på personligt rekord och en förstaplats
Vilket glädje mig mycket.
ADIOS/ELLEN
YISSES MINA LÅÅÅÅÅR
Jag har en sån fruktansvärd träningsvärk i mina framsidor att det är typ omöjligt att gå i trappor, sitta på toaletten och liknande saker. Idag skulle jag jogga 5km och yisses vad ont det gjorde i dem. Men Ellen Welcome to the hard world. Vill man bli bäst så vill man och då är denna värk smällar man får ta. Åh andra sidan är träning det roligaste som finns så detta tar jag på köpet. Vi satt med gruppen i skolan en snabbis idag så jag har hunnit sovit en stund, tagit det lugnt, sprungit, tvättat kläder och liknande.
Imorgon är det en fulldag eller jag börjar inte förens elva men jag funtar att följa med pappa på gymmet imorgon och sedan åka till skolan, ha seminariumet, köra häck och sen blir det middags hos mormor. På fredag är jag ledig så då ska jag trycka in lite plugg samtidigt som jag borde städa mitt rum och sen blir det träning såklart. På kvällen ska pappa bjuda mig på en ny maträtt och vi myser väl till Let´s Dance som vanligt.
Ne nu ska jag göra lite nytta
ADIOS/ELLEN
Nu är träning på gång på allvar.
Imorgon är det en ny dag med först föreläsning och sedan träff med gruppen, efter det blir det träning och sedan hem sent som vanligt. På onsdag hoppas jag att jag får vara ledig, så vi får köra på som faan med gruppen imorgon. Då kan jag ha en pluggdag och träningsdag. Är även ledig på fredag och då blir det förhoppningsvis två tränings pass. Dessutom ska pappa bjuda mig på en maträtt som jag aldrig ätit. Vi ska börja med det, varje vecka ska vi varannan gång laga en maträtt som vi aldrig ätit, dels för att lära oss tycka om nya saker samt att lära sig laga mat. Dessutom är det mysigt.
Ne nu blir det mat och sängen.
ADIOS/ELLEN
Det finaste talet jag någonsin hört!
För nästan exakt ett halvår sen gick olika flyttlass (och vissa var redan bosatta här) till Örebro och det var förvantansfulla och nervösa tjejer som skulle börja plugga till socionomer. Nollningen startade med en introduktion där alla Sobra studenter blev indelade i nollningsgrupper. Vi kan inte sluta tänka på vilket flyt, eller om det var ödet, som gjorde att vi blev slumpmässigt inräknade i samma grupp. Festligheterna startade direkt och vi blev snabbt en sammanhållen grupp. Dock tillhörde inte Lina våran nollningsgrupp Kexen men vi kan inte sluta vara glada för att hon en onsdag, när det var dags för togafest, tog mod till sig och frågade sin nya klasskamrat Larssa om hon fick följa med oss på förfest. SJÄLVKLART! På eftermiddagen var vi hemma hos Emma. Jag, Sandra, Ellen och Emma. Vi lagade pannkakor. Vi kommer fortfarande ihåg vad vi sa då; här står vi och lagar pannkakor och har det jättemysigt ihop som att vi har varit vänner sen vi var små, men vi har ju bara känt varandra en vecka! Detta tror vi säger mycket om våran vänskap och gemenskap vi har i gruppen. Vi har sedan nollningen hållt ihop. Ett gäng på nio stycken. Örebro hade inte varit lika självklart om det inte hade varit för er!
Lina, är så glad för att du finns hos oss och du är en riktig solstråle som livar upp när vardagen är grå. Vi tycker om dig så himla mycket!!
Ellen, vi har sällan sätt dig arg eller förbannad. Du är jämt på spralligt humör och energin strålar om dig. Du är inte bara bäst på att springa och hoppa häck, du är bäst annars också!
Ikväll ska vi fira era födelsedagar och se till att ni får en oförglömlig kväll! Tack för en jättegod middag!
Skål och jättestort grattis!
TACK BRUDAR
Födelsedag och förkylning
Ja i Onsdag hade jag och Lina födelsedagsfest i Grankottelokalen och det blev verkligen lyckat. Först middag med brudarna och vi fick finaste presenterna och det finaste talet jag någonsin hört och det var mycket känslor inblandade. Runt 8 börade resten ramla in och det var super kul, runt klockan 11 drog vi in på Strömpis och vid tolv slaget skåla vi för att jag blev 20 år.
Igår fyllde jag som sagt år, jag vaknade upp i en säng hos Emma och vi mös, städade lokalen, åkte in till stan för att fika på Wasa och sen åkte jag med syster hem till henne. Vi skulle pröva på Ki-boxning, det var roligt och jobbigt. Efter det åkte vi hem till pappa och mig där pappa hade lagat en supergod middag. Marcus var också med, vi kollade även på Baksmällan. Tyvärr somnade jag när de äntligen hittade Doug så jag vet inte varför han hade varit på taket?.
Imorse vaknade jag med en hals som brände och med en kropp som var allmänt sliten. Men det var bara att pallra sig upp eftersom jag skulle besikta bilen. Första gången i mitt liv. Det gick bra, inte så värst svårt. Dessutom åkte jag och handlade tills imorgon. Jag hade tänkt att göra egen glass till gästerna imorgon men tydligen var glassmaskinen sönder upptäckte jag, så det blev ändrade planer. Jag har även hunnit städa lite och snart ska jag in till Örebro för jag och syster ska på middag med jobbet. Det ska bli mycket smarrigt.
Imorgon kommer det folk hit och ska fira mig på min 20årsdag. Då ska jag även få presenterna infrån min familj eftersom jag sa att jag ville ha allt på samma gång. Sen hoppas jag på en lugn hemmakväll med pappa för att krya på mig så att jag kan träna på söndag.
ADIOS/ELLEN
Det hade inte gått om inte du funnits till.
En sak som jag vet mycket väl är att detta SM-guld inte hade kommit till mig i helgen om inte min pappa hade funnits till på det sättet som han finns. Han ställer upp varje träning med ett engagemang som ibland är större än mitt, ta dagens träning tillexempel, jag var trött efter löprundan, hungrig och allmänt tjurig men det var inget som min pappa vek ner sig för, tillslut ändrades mitt humör och träningen flöt på bättre. Många tycker att föräldrar aldrig ska träna sina barn, men för mig och pappa funkar det bättre än någonsin. Vi känner varandra utan och innan och dessutom vet han exakt vad och när jag behöver olika träning . Han ser när min kropp är sliten respektive när den är i storform. Han står där i hallen med sin klocka, tar tid, skriver ner och för in i datorn när han kommer hem. Vi har dessutom en ständig dialog där jag kan ifrågasätta något som jag tycker verkar konstigt samt lägga till idéer som jag själv har. När jag ska vila brukar vi anpassa efter hur veckan ser ut med skola, är det en dag med mer i skolan, passar jag på att vila då o så vice versa.
Han är inte bara min pappa och min tränare, han är dessutom min mentala coach, när någonting känns jobbigt så pratar vi om det. Genast har jag börjat tänkt annorlunda och allt känns bättre. Dessutom är han ärlig, när jag springer på en dålig tid och är missnöjd säger han inte JO det var bra, utan mer Ne det var ingen vidare tid men det ska vi fixa till nästa tävling. Hela tiden stöttande, hela tiden peppande och han är helt enkelt fantastiskt.
TACK PAPPA/COACH FÖR ATT DU OCH JAG TOG SM-GULD FÖR DU SKULLE EGENTLIGEN HA HALVA GULDET, VI HAR GJORT DETTA TILLSAMMANS.
Detta är pappas seriösa sida:D
Här försöker han spexa till sig lite;)
ADIOS OCH GOD NATT/ELLEN
Ge inte upp!
Efter att man haft många motgångar jag med både skador, förlust av mamma, prestationsångest, skador igen och motivationsbrist blir man mycket gladare för varje liten framgång. Denna vinter har verkligen varit den galnaste hittills och det går inte att förklara den gädje och lycka som jag känner. När man lyckas med något som man verkligen inte trodde man kunde göra så fylls man av en värme i kroppen. Denna vintersäsong ska jag lägga i bagaget och ta med mig till vårens träning och sommarens tävlingar. För även om jag vann SM-guld är jag hungrig efter mer. Nu ska jag träna som en dåre så att jag gör en skitbra sommarsäsong så kommer år 2010 bli det bästa friidrottsår hittill.
ADIOS/ELLEN
SM-GUUUUUUUUUUUUUULD
Känslan är obeskrivlig, det går inte att förklara, man måste uppleva det själv. Jag slog personligt rekord med tre hundradelar vilket bara var bonus igentligen. Tårarna kom och jag kände mammas närhet hela tiden. Hon är as stolt, hon skrek mest av alla iallafall inne i mitt huvud. Vi skulle till prispallen fort som tusan och Karin delade ut pris så det var extra roligt. Jag fick medaljen, blommor, geishachoklad, handduk och en poweraid. Den här veckan ska jag bara njuta och dessutom fira min 20 års dag som är på torsdag:D
På söndag smäller det!
Igår fick pappa och jag ta en tripp till Eskilstuna för hallen i Örebro var stängd på grund av risken för takras. Och eftersom jag skulle köra ett kvalitets pass innan SM bestämde vi oss för att åka dit. Det gick helt okey även om jag hade velat att det skulle gå ännu bättre.
Pappa lagar mat, kvällen till ära så blir det êntricote med ungsbakade potatisskivor och det blir väl att mysa till OS och Let´s Dance. Dessutom ska jag samla energi och kraft för att springa fort på söndag. Jag har bestämt mig jag ska springa jävulskt fort, sen får vi se hur långt det räcker.
ADIOS/ELLEN
Missnöjd med ett silver!
I veckan har jag vilat, tränat och skrivit tenta men nu är jag klar med tentan och imorgon är det sista häckpasset inför Senior SM och då ska jag har min revansch. Jag har fått mina nya snygga spikskor, de är helt rosa och super lätta. Bilder på dem kommer så småningom. Ne nu blir de mat snart.
ADIOS/ELLEN
Tåg och snö är en härlig kombination
Jag har ett sånt där härligt pirr i magen och det är bra. Då står allt rätt till. Jag behöver det där pirret, då vet jag att kroppen är medveten om vad som stundas skall. Falu IK bor Hilton, vilket är ett mycke fint hotell med superbra frukost. Man kan beställa in belgiska våfflor med jordgubbar, lika så pannkakor. Inte för att jag ska leva på det till frukost men det finns ifall man känner suget. Jag ska bo med pappa, det blir väl mindre lyx eftersom han har en tendens att snarka högt, dock tror jag att jag blivit immun mot det för jag varken hör eller störs av det, om det inte skulle vara så att jag är vaken vid det tillfälle snarkningarna börjar. Då är det kört däremot. Men det är ändå skönt att sova med honom då blir det tidig sänggång och tidig mornar, precis som jag vill ha det.
Ja imorgon springar jag 60m försök vid två och final vid halv sex. En lång dag med andra ord. Jag har som mål att ta mig under 7.70 eller bara göra ett ruskigt bra lopp. Sen får vi se hur långt det räcker, en bonus vore ju om det blev en medalj där. Jag ska iallafall göra mitt bästa så får vi se hur långt det räcker.
På söndag springer jag häck, har inte koll på när än men ska kolla upp det, men det bero på om det alla prickar av sig eller om det blir final direkt. För isåfall bir det vid två någongång.
Fullt ös medvetslös.
ADIOS/ELLEN
Det börjar närma sig...
Idag gjorde jag ett mycket bra träningspass tillsammans med Ellen Hjort, Caroline Stål och Filip Gärdefors. Det var mysigt att ha lite träningskompisar för än gång skull. Träningen gick bra och jag är nöjd med passet. Det känns bra och det är lovande inför helgen. Vi körde häck och jag och Filip körde ihop. Gött.
Nu kollar jag på OS och på skidskytte och vi fortsätter att ha alldeles för höga förhoppningar på våra svenska idrottare. Som varenda OS. Kan vi inte bara ge oss, vi är inte så bra som vi tror förutom Charlotte Kalla då. Det är bättre att vi går in med inställningen att det för gå som det går än att vi bygger upp höga mål på dem o sedan blir besvikna. Sen har ju idrottaren sina mål o det är klart att de siktar på medaljerna men det är deras mål.
I helgen är det JSM i Malmö och jag och pappa åker ner på fredag, vi åker tåg och det ska bli mys. Jag är sjukt taggad inför helgen och på lördag ska jag springa 60m och på söndag blir det häck. Jag ska ge järnet och se hur långt det räcker.
Ne nu blir det att återgå till OS tittande
ADIOS/ELLEN
Samla batteri dagar
Imorgon är jag fri från träning och det ska bli skönt. Behöver verkligen dessa dagar för att samla på mig ny energi så att jag klarar av kommande vecka. Inte för att den särskild jobbig däremot att jag aldrig hinner samla på mig energi eftersom mina dagar och helger har varit fullbokade. Gäller att passa på nu när man kan.
Ne nu blir det mat, pappa har varit duktig och lagat.
ADIOS/ELLEN
Mitt lopp ifrån Glasgow
Här är mitt lopp ifrån Glasgow.
Ständigt på resande fot!
Imorgon klockan elva åker jag till Säfsen där Hilma ska gifta sig. Jag är helt extas. Ringde henne nyss och jag verkade mer pirrig än henne. Jag ska ta en massa bilder och ha det super kul. Det var verkligen jättelänge sedan jag var på bröllop och det är något speciellt, särskilt när det är ens vänner som ska gifta sig. Vi ska sova över i en lägenhet och på söndag åker vi tillbaka till Falun igen, och jag åker hem till Hallsberg. Vecka som kommer består av träning och skola. Däremot är friidrottshallen stängd tis-lör så vi får hitta på en massa annan träning. Visserligen gör det inte så jättemycket eftersom jag kör lite hårdträning nu.
Nästa helg är det första helgen på nästan 6 veckor som jag inte har något inplanerat. Då ska jag ta det lugnt och bara njuta, lär väl ioförsig bli en hel del plugg också.
Jag älskar att göra mig snygg. Det är typ det bästa som finns, förhoppningsvis blir jag det.
ADIOS/ELLEN SÄÄW
En händelserik helg
Vi böt flyg i Köpenhamn, till ett jättelitet plan, trodde det skulle störta. Såg ut som en leksak. Väl framme i Glasgow kom inte min väska, vilket kanske inte var så konstig då jag hade svårt att tro att det kom med planet. Fick stå vid informationsdisken och lyssna på skotska som jag inte förstod ett dugg av, tur att Benke var med och fick översätta. När vi kom fram till hotellet fick vi nycklar, ackreditering och fick ta hur mycket frukt, bars och vattenflaskor som helst. Jag bodde med Moa Hjelmer och först mös vi bara på hotellet, jag hämtade Sverige kläderna och tog på mig träningskläder. Vi begav oss mot Arenan och tränade lite. Där fanns stjärnorna som Lolo Jones, Chandra Sturrup och alla de andra. Jag joggade lite, körde på häckar och sprang stegringslopp. Väl tillbaka till hotellet åt vi god mat med de andra länderna och efter det hade vi samling. Vi fick presentera oss och fick information. Dessutom fick vi sponsorgrejjer och det var 8 deodoranter i olika former, tycker dom vi luktar svett eller. Efter det duschade jag och lade mig och sov.
Klockan stod på 8 och jag gick upp och åt frukost. Satt länge vid bordet då lagkamraterna rullade in en efter en. Vid halv elva följde managen Daniel Westfeldt med mig till receptionen och kollade om min väska var på ingående, precis då kom den. Jag blev överlycklig, nu kunde jag platta håret och göra mig fin till tävlingen. Jag gick upp på rummet och gjorde mig iordning för tävlingen, åkte ner till resutrangen och åt mat sen begav vi oss till Kevin Hall där tävlingarna hölls. Jag joggade ute i vårvädret och försökte pumpa upp lite adrenalin men det fanns inte riktigt. Jag tror inte riktigt jag förstod och det kändes som att man var i sin egna lilla bubbla. Skit samma, väl inne i callingen stod jag, världsettan Lolo Jones, världsmästarinnan i Mångkamp Jessica Ennis, tyskan Karin Nytra, brittiskan Sarah Claxton och jamaicanskan Andrea Bliss. Tyskan frågade hur det var med Sanna och efter en stund begav vi oss in till banorna. Jag sprang lite på häckarna med saknade det där lilla extra kicken. Hursomhelst, jag vinkade in i kameran när de ropade upp mitt namn, hade banan brevid Ennis och jädrar vilket liv det blev när hon ropades upp. Sen var vi nere i blocken, det small och vi var iväg. Minns inte loppet alls om jag ska vara ärlig. Efter loppet kramade vi om varandra och gick in och hämtade våra kläder. Det var den tävlingen,snabbt över men otroligt minnesfull.
Efter mitt lopp, joggade jag ner och strechade samt ringde till pappa. Sen gick jag in och kollade på resten av tävlingarna. När tävlingarna var slut åkte vi mot hotellet igen, duschade och åt god mat.Kvällen tillbringádes på hotellet med kortspel och trolleritrick. Dessutom en samling där vi gick igenom alla resultat. Jag fick pris efterosm jag var debutant. När kvällen blev sent gick jag och Moa och lade oss men vi snackade en del tills vi tillslut somnade. Klockan åtta på morgonen gick jag upp igen och var bland de första nere på frukosten. Tog det chill ett tag och sedan gick vi på promenad i det fina vårvädret. Bussen till flygplatsen gick halv ett och flyget gick tre. Så vi var några stycken som åt på en god resturan, pasta carbonara. Flyget gick bra och vi mellanlandade i Köpenhamn som vanligt och där var vi i två timmar, jag köpte vit toblerone till pappa. Flyget landade i snöiga Sverige halv tio på kvällen, jag och moa hämtade väskorna sen begav vi oss till Arlanda Express. Hon blev upphämtade av sin kille och jag gick mot Bussen som skulle ta mig hem till Örebro. Dit kom vi lite innan halv två och pappa kom och hämtade upp mig. Halv tre kom jag i säng och sov som en stock.
En helt fantastisk helg
Nu ska jag sova
ADIOS/ELLEN
RESFEBER!
På lördag klockan 14.17 springer jag. Jag antar att min magen kommer pirra och adrenalinet kommer någon troligtvis vara på topp. Jag ska springa så fort jag kan och lite till, mer än så kan jag inte göra. Åh jag ska njuta varenda ögonblick och försöka fota som en galning men jag vet hur det brukar bli.
Ne nu ska jag mysa framför tv:n och snart kurera mig för kloclan står på 06.15.
Ha det så bra, så hörs vi på måndag
ADIOS/ELLEN
Nedräkningen har börjat!
Imorgon vid den här tiden går jag på arlanda och har allmänt ont i magen inför flygresan. Hoppas bara snöstormen har lugnat ner sig lite så behöver jag inte oroa mig.
Träningen igår gick riktigt bra. Det känns skönt att ha en bra känsla med mig till Glasgow. Alla önskade mig lycka till och jag blir verkligen glad över allas gratulationer, det värmer verkligen.
Ne nu ska jag ta tag i maten
ADIOS/ELLEN
Förberedelserna inför helgen är igång
Benke ringde för ett tag sedan. Jag hade han som häcktränare första året på figet så det känns skönt att han ska med i helgen. Jag känner honom och han känner mig. Dessutom var han i Wales i 1 ½ år så engelska är hans grej. Han hade också varit i hallen som vi ska springa i och berättade lite om den, vi ska dit på fredag och kolla till den. Så jag vet vart jag ska vara på lördag, när det är uppvärmning, calling och så vidare.
Idag ska jag hämta ut mina tåg/buss biljetter och hämta ut mitt läkarintyg för astmamedicinerna. Dessutom kommer bästisen Ellen hit och färgar håret på mig. Min utväxt är äcklig tycker jag. Ikväll blir det häckträning och finslipa de små detaljerna inför helgens häcklopp. Jag tror träningen ser ut som följande.
Uppvärmning (Häckuppvärmning)
Stegringslopp
3x3 häckar med startlopp minus 2 fot. Fokus på första häcken och att en fartökning sker efter varje häck.
2x7 häckar minus 4 fot. Tänka på frekvensen i mellan
Efter det blir det nog diverse hoppövningar som pappa och jag alltid gör för att komma i form.
Efter helgens tävlingar ska jag ta en träningsperiod så att jag är i form igen till SM.
Ne nu återgår vi till förberedelserna, jag måste träna upp min engelska för den är katastrof. Hoppas att jag slipper prata överhuvudtaget. En annan sak som oroar mig är flygresorna, eftersom jag är fruktansvärt flygrädd. Nu ska det ju bli storm och det gör ju inte saken bättre dessutom ska vi mellan landa i Köpenhamn vilket innebär två landningar på en och samma resa. USCH. Jag har magknip inför det.
Inte första gången jag har landslagskläder, dock första gången som senior. Detta är ifrån Ungdomsfinnkampen, jag får hoppas att det går bättre än vad det gjorde då.
ADIOS/ELLEN