ellensaaw

Väskan är packad, naglarna målade och alla förberedelser är avklarade. Magen pirrar så där härligt och jag vill att det ska bli fredag på en gång. Men nu för varje minut närmar sig fredag. Imorgon klockan 08.08 går tåget och jag och Rebecca beger oss mot Arlanda. När vi kommer fram ska vi väl försöka äta och 12.20 går flyget mot Köpenhamn där vi sedan flyger vidare mot Glasgow. Sen blir det bussresa mot hotellet och jag antar att det blir chill på kvällen.

På lördag klockan 14.17 springer jag. Jag antar att min magen kommer pirra och adrenalinet kommer någon troligtvis vara på topp. Jag ska springa så fort jag kan och lite till, mer än så kan jag inte göra. Åh jag ska njuta varenda ögonblick och försöka fota som en galning men jag vet hur det brukar bli.

Ne nu ska jag mysa framför tv:n och snart kurera mig för kloclan står på 06.15.

Ha det så bra, så hörs vi på måndag

ADIOS/ELLEN

Imorse ylade hunden bara en gång, vilket var mycket skönt eftersom det innebar att jag kunde sova till åtta. Jag har börjat packa dock ser min väska jättetom ut eftersom jag inte behöver ha med några tävlingskläder. Jag får dem ju på fredag så det är väl bra att jag har plats över till hemresan. Jag ska snart börja göra lunch, jag har en föreläsning i skolan kvart över ett så det var skönt att jag hade sovmorgon. Då kan jag grejja lite och grejja lite till när jag kommer hem.

Imorgon vid den här tiden går jag på arlanda och har allmänt ont i magen inför flygresan. Hoppas bara snöstormen har lugnat ner sig lite så behöver jag inte oroa mig.

Träningen igår gick riktigt bra. Det känns skönt att ha en bra känsla med mig till Glasgow. Alla önskade mig lycka till och jag blir verkligen glad över allas gratulationer, det värmer verkligen.

Ne nu ska jag ta tag i maten


ADIOS/ELLEN

Jag blir så AARRRGG. Varför kan jag inte somna på kvällarna och sova ut på mornarna. På kvällarna snurrade det i huvudet av alla tankar och på mornarna ylar en galen hund på nedervåningen. Snälla låt mig få sova. Nu har jag iallafall pluggar klart inför resan vilket känns skönt, dock tänkte jag släpa med mig sociallagarna till Glasgow, men om jag känner mig rätt kommer den boken inte öppnas. Men det känns iallafall bra om man har med den. En tvättmaskin är på och snaer ska jag ta tag i och hänga den respektive sätta på en ny. Igår när jag skulle sova skrev jag packlista istället.

Benke ringde för ett tag sedan. Jag hade han som häcktränare första året på figet så det känns skönt att han ska med i helgen. Jag känner honom och han känner mig. Dessutom var han i Wales i 1 ½ år så engelska är hans grej. Han hade också varit i hallen som vi ska springa i och berättade lite om den, vi ska dit på fredag och kolla till den. Så jag vet vart jag ska vara på lördag, när det är uppvärmning, calling och så vidare.

Idag ska jag hämta ut mina tåg/buss biljetter och hämta ut mitt läkarintyg för astmamedicinerna. Dessutom kommer bästisen Ellen hit och färgar håret på mig. Min utväxt är äcklig tycker jag. Ikväll blir det häckträning och finslipa de små detaljerna inför helgens häcklopp. Jag tror träningen ser ut som följande.

Uppvärmning (Häckuppvärmning)
Stegringslopp
3x3 häckar med startlopp minus 2 fot. Fokus på första häcken och att en fartökning sker efter varje häck.
2x7 häckar minus 4 fot. Tänka på frekvensen i mellan
Efter det blir det nog diverse hoppövningar som pappa och jag alltid gör för att komma i form.

Efter helgens tävlingar ska jag ta en träningsperiod så att jag är i form igen till SM.

Ne nu återgår vi till förberedelserna, jag måste träna upp min engelska för den är katastrof. Hoppas att jag slipper prata överhuvudtaget. En annan sak som oroar mig är flygresorna, eftersom jag är fruktansvärt flygrädd. Nu ska det ju bli storm och det gör ju inte saken bättre dessutom ska vi mellan landa i Köpenhamn vilket innebär två landningar på en och samma resa. USCH. Jag har magknip inför det.


Inte första gången jag har landslagskläder, dock första gången som senior. Detta är ifrån Ungdomsfinnkampen, jag får hoppas att det går bättre än vad det gjorde då.

ADIOS/ELLEN

Nu när friidrotten verkligen har gått framåt och det för tillfället känns helt underbart önskar jag mig bara en sak. Det är att du mamma skulle finnas här nere på jorden, du skulle vara så stolt. Du skulle prata med alla i din närhet om mig, du skulle pussa och krama mig till tusen. Nu har jag ju insett att den önskan inte slår in men jag vet att vart du än är idag så är du fruktansvärt stolt. Stolt över att din dotter som du fött har sprungit så bra. Jag är stolt över dig mamma. Utan dig hade jag inte blivit den person jag är idag. Även om jag mött på många motgångar, inte minst i samband med din bortgång, jag har också haft en del skador, prestationsångest och senast i somras var jag nära på att lägga ner friidrotten helt.

Men något fick mig att ändra min plan. Jag vet inte vad det var men jag tror att det var du. Jag vet hur mycket du älskade friidrotten, hur mycket du skrek när jag vann mitt första SM-guld, du satt där på läktaren nästan varje tälving och skrek KOM IGEN NU LILLA GUMMAN. Inte kunde jag svika dig, inte kunde ja ge upp min dröm bara för att du inte fanns längre. När jag tog beslutet att lägga ner säsongen kändes det som det ändra rätta och nu är jag tillbaka på banan igen. Jag började om på nytt. som en födelse ungefär.

Efter motgång kommer framgång, det tål att tänka på. Om du inte varit nere i mörkret kan du heller inte känna lyckan i framgången.

Nu ska jag åka till Skolan.

ADIOS/ELLEN

Igår ringde Sveriges förbundskapten i friidrott när jag var ute med hunden. Han berättade att jag skulle få springa för Sverige i helgen. Det är en femlagsmatch där det är fem länder som tävlar i olika grenar. Vi åker till Glasgow på fredag och kommer hem söndag kväll. Det ska bli super häftigt att få springa mot stora stjärnor och bara det att man får vara på samma plats som alla stora stjärnor. Jag ska njuta varenda minut och sekund och ta denna tävling som en skit bra erfarenhet. Jag har ju helt klart sämst tid men vad gör det, jag har ju verkigen inget att förlora. Det är bara att tuta och köra

Startfältet ser ut som följdande:
Andrea Bliss (Jam) PB 8.08
Sarah Claxton (GBR) PB 7.96
Jessica Ennis (GBR) PB 8.12
Lolo Jones (USA) PB 7.77
Caroline Nytra (GER) PB 8.05
Ellen Saaw (SWE) PB 8.48



Jag springa så att det ryker

ADIOS/ELLEN

Ja idag sprang jag i Karlstad och det var en ganska så viktigt tävling eftersom det imorgon avgörs vilka som ska åka till Glasgow. Jag var nervös hela kvällen igår men inte så fasligt imorse. Däremot vaknade jag av en ylande hund. Vi åkte till parkhallen i Örebro där vi skulle samåka med Ellen Hjort och henne pappa. När jag väl kom till Karlstad blev jag lite nervös. Uppvärmningen gick bra förrutom att min baksida var stel. Det var många tankar som flög igenom huvudet när jag joggade ute. Kommer jag klara av att springa fort? Hur mår baksidan? Kommer jag få åka till Glasgow? osv. Ellen Hjort sprang 20min innan mig och hon sprang på personligt rekord. Sprang lite på deras häckar som är lägre och det kändes ofantligt bra. Hade fått farmors nyponsoppa som är som min dunderhoung.

När jag väl stod innan start pumpade adrenalinet. Det bara bubbade inom mig och den känslan är obeskrivlig. Händerna slogs stenhårt mot mina lår som blev helt röda efteråt. I öronen dunkade Lady Gagas Bad Romance och jag kände mig som en gasell när jag sprang. När vi gick ner i blocket var magen som en stor klump som pirrade. Skottet gick och jag var efter till första häcken. Efter några häckar fick jag upp farten rejält och tiden stannade på hela 8.48 vilket är personligt rekord och även denna gång blev tävlingsrekord. Glädjen var ofattbart. Att jag har sprungit detta med mina egna kropp är ibland svårt att förstå. det är mina ben som tog mig i mål på den tiden. Ioförsig trodde jag inte att loppet var så bra för det kändes inte som det.

Jag ringde runt till Karin, Tobbe, Rafael och Björn. Alla blev chockade över tiden och gratulerade mig. Jag skickade sms till Sanna och berättade läget, Förbundskapten skickade sms och gratulerade mig, berättade att om ingen springer snabbare imorgon får jag räkna med utlandsresa. Jag är lite pirrig, men jag har ju iallafal gjort mitt bästa och kan inte ge mer. Må bästa kvinna få åka helt enkelt. Ikväll har jag bara njutit av mitt resutat, ätit god mat hos farmor och farfar.

Imorgon ska jag åka till Västerås för att hejja på systerryster när hon hoppar längd. Hoppas det går bra det förtjänar hon verkligen. Ikväll blir det tidig sänggång eftersom vi ska upp tidigt.

ADIOS/ELLEN

Nu ligger jag i soffan och kollar på Top Model repriser men skit samma. Har haft föreläsning från 10.15-15.00, om vad en kommun är, och vilka som räknas in i en kommun, hur man ska gå tillväga vid handledning osv. Ganska tråkigt enligt mig. Igår var det en nollningsaktivitet för de som börjat på Universitetet och jag som fadder ställde upp. Det var mycket roligt, först var vi i paviljongen, därefter åkte vi buss till Strömpis, där det var afterski tema. Bussresan var galen då det sjöngs en hel del o hade kamp mot samvetet som också åkte i den. Jag tog tåget hem tolv eftersom jag laddar inför lördag.

Ikväll ska jag bara mysa och vila, pappa är kvar på jobbet, de skulle ha något möte eller nått. Så ikväll är det jag som lagar mat till mig själv. Borde kanske ta tag i mitt rum men får se om jag orkar det. Imorgon är jag ledig ifrån skolan så då ska jag se till att plugga och städa. Sen klockan fem ska jag infinna mig vid Kåren och vara volontär för sektionskampen. Det blir tidig hemgång för mig för på lördag ska jag springa häck, och jag vill verkligen att det ska gå bra.



Det går bra nu helt enkelt

ADIOS/ELLEN

Ja idag var det dags för tävling och när jag satt i bilen på väg in kändes det mer som att jag skulle träna. Men när man väl satte igång med uppvärmning och grejjer började tävlingsnerverna att pirra lite. Precis som det ska vara. Dock kände jag mig lite seg till en början men efter en stund fick jag upp farten rejält. I försöket gick det mycket bra, jag slog mitt 4 år gamla personligarekord så snacka om att det var på tiden. 7.73 blev det och jag blev mycket glad. I finalen gick det väl hyfsat men inte lika bra, där blev tiden 7.79 efter en dålig start o ett aningen försenat tidsprogram. Allt som allt en as bra dag.

Nu sitter jag hemma hos Emma och ikväll ska brudarna träffa och snacka igenom jullovet. Vi ska köpa hämtmat sen bär det av till krogen för dem för mig bär det väg hem. Eftersom jag ska springa häck imorgon. Får vi se hur det går.

ADIOS/ELLEN

Ja i torsdags var det nyårsafton och det firade jag med vänninan Emma. Det kunde inte bli ett bättre nyårsafton. Det känns som att 2010 kommer bli ett bra år. Jag bara har det på känn.

*Jag är i bästa fysiska form någonsin
*Jag har världens bästa vänner som jag kommer spendera tid med under 2010
*Jag ska fylla 20 år
*Det kommer bli träningsläger i Croatien
*Ewelina tar studenten
*Senior SM går i Falun i Augusti
* Pappa fyller 50år
*Vi ska åka utomlands med familjen

Ja detta är bara ett fåtal saker som händer 2010, såklart kommer det dyka upp andra event som jag nu inte har en anning om. Men det är det som är roligt, när överraskningar sker. För om jag visste allt som skulle hända 2010 skulle det bli ganska tråkigt.

Jag har iallafall intalat mig själv att år 2010 ska jag se till att vara med stolt över mig själv, inte ha för höga målsättningar samt att inte stressa upp mig över saker och ting. Nu ser vi till allihopa och gör 2010 till en superduper bra år. Vi ska våga ta risker, vi ska uppfylla våra drömmar, vi ska fortsätta vara dom som vi är, för vi är helt fantastiska.



GOTT NYTT ÅR så här i efterskott vill säga
Önsker ELLEN P LARSSON