Döden
Det är läskigt hur livet bara kan ändras på en månad, en dag, en minut. Att allt som man hade helt plöstligt bara försvann. Att den människa man sett från den dagen då man föddes helt plöstligt är DÖD. Död. Död . Död . Död det spelar ingen roll hur mycket jag nämner ordet död jag kommer ändå aldrig förstå. Allt blev helt plöstligt så sorligt, så jobbigt och helt enkelt fruktansvärt. Man kan inte föreställa sig hur döden känns förens den kommer så nära. Inte förens döden kommer och tar en person som är en så nära.
Ibland vill jag bara stänga in mig i ett rum och aldrig titta ut bara sitta där inne i min egna ensamhet och tänka. Tänka på mamma. Tänka på alla minnen vi har fått tillsammans allt vi har gjort eller sagt. Och det känns så förjävligt att vi mamma och jag inte kommer kunna skaffa några fler minnen tillsammans. Att vi inte kommer säga nått mer till varandra. Ibland hatar jag livet. Varför leva när man ändå ska dö. Varför ska man dö? Man gör bara folk ledsna.
Det känns som om det var en evighetsen mamma dog men ändå så minns jag allt som igår. Förrutom begravningen den är helt svart för mig. Ungefär som en minneslucka . Alla tårar jag fällde då tömde mig på nått vis. Det kändes som om man gick runt i en bubbla sin egna lilla bubbla och allt annat var suddigt och långt långt borta.
Alla min omgivning börjar prata om jul och hur de ska göra då. Jag vill inte ha jul. För det kommer bli den tråkigaste julafton hitils. Det kommer bli annorlunda och mycket konstigt. Det kommer bli den första julen utan mamma. Men vi har bestämt att vi vill göra som vi alltid gör runt jul. En tradition ska man inte ändra på vare sig mamma är med eller ej.
Jag har märkt att små saker kan få mig att bli så glad men små saker kan också få mig att bryta ihop. Livet känns just nu som en bergochdalbana som aldrig kommer att ta slut. Till slut kommer man bli så åksjuk att man spyr.
Tillslut kommer magen att kittlas sönder. Tillslut kommer skriken att kvävas. Tillslut är det någon annans tur att inta platserna i bergochdalbanan.
VARFÖR SKA MAN DÖ?
Jag ler för att livet ibland måste få kännas liten roligt.
Då vet man att man älskar idrott
Jag tänker på mamma jämt. På hur bra hon var på allting. Och hur mycket jag saknar henne. Jag vill berätta så mycket för henne. Att jag har fått skor från reebok, att allt är ordnat nu med Karin, Sanna och Jenny, att jag fått VG på båda företagsekonomiproven, att jag körde bil med körskolan och jag överlevde och så vill jag säga hur mycket jag älskar henne.
Hon har det någ bra i Afrika och hon kan njuta där på savannen medan vi fryser här i Sverige. Jag tror faktiskt på liv efter döden för annars skulle inte jag vilja dö. Det är klart att jag inte vill dö nu och så men jag vill inte hamna i nån svart grav och aldrig mer få se ett landskap få se ett ljus. Ne jag ska också bli en elefant i mitt nästa liv så att jag får träffa mamma igen. Så kan hon och jag gå därp på savannen och bara prata massa skit för det var vi expeter på.
Jag är så glad för imorgon får jag höstlov och jag är verkligen värd det. Har inte velat gått i skolan dom sista två veckorna men har nästan var tvugnen för alla prov vi har haft men det har funkat bra jag fick VG på båda två:D Och jag var på utvecklingsamtal idag och lärarna tyckte att jag var glad och positiv. Och det är väl positivt. Hade också möte med syon, kuratorn, pappa, jag och min tränare. Vi bestämde att jag skulle ta bort körkortsteorin i skolan så jag inte får så långa och jobbiga dagar. Great.
Imorgon har vi vollyboll turnering och vi ska spela bra har jag bestämt. Kommer någ gå bra.
Ne nu måste jag packa och städa lite Ha det great allihop
Helgen har varit kanon
Lördag blev det in till Marieberg för att shoppa med Sandra (Gylling) och hennes kompis Jennifer . Ni är så underbart söta och undebart trevliga.Vi handlade massor av smycken och så blev det även en tröja till mig:D Efter shoppingen blev det in till Örebro och se på bio. Råttatoulle eller var den hette. En rolig film och en väldigt rolig dag. Tack tjejer för en underbar Dag.
Idag har jag övningskört till mammas grav och pappa o jag överlevde. Yippie:D Jag kan faktiskt köra bil. Sen körde jag till farmor och farfar där det blev livliga disskussioner som vanligt. Sen åkte vi hem till mommo o moffa och åt god mat. Alltid med efterrätt till lyxligt som tusan. Sen skulle jag vara duktig och plugga men det blev så att jag bröt ihop. FATTADE INGETING och jag har prov på det här på onsdag. Åh vill verkligen inte. men jag måste.
Halv sex går tåget till falun igen. Det skulle jag helst inte åka med men jag måste ju även detta. Det jobbigaste är resan dit för då tänker man så mycket. När jag väl är där uppe så brukar det lösa sig på nått sätt.
Hoppas mina skor från Reebok kommer snart. Jag behöver dem verkligen mina ser ut som jadu jag vet faktiskt inte riktigt om det går att förklara det. Och sen på tisdag ska vi göra testerna vi gjorde när vi sökte in på fig. Skit tänk om man har blivit sämre på allt. Åh va pinsamt. Sen har jag ett sånt där BAJSIGT bokföringsprov på onsdag. HATA HATA förlåt för språket. Men på fredag är det vollyboll turnering. Det ska bli roligt riktigt roligt. :D Sen är det ju höstlov. Puss o kram
Tänker aldrig glömma dig.
Hon var en väldigt glad person men många känslor, jag känner igen mig rätt mycket i henne i det. Hon och jag satt jämt och grät på sorliga filmer, skrattare på roliga filmer och vi blev ju såklart arga på varandra ibland också. Men det slutade oftast alltid i en kram.
Hon älskade och prata ibland blev det kanske lite för mycket prat. Men vad gör det. Det finns ju så mycket man vill säga.
Hon var väldigt generös. Hon köpte rätt ofta saker till oss och ville gärna bjuda oss på lyxiga resturanger vilket jag oftast inte hade nått emot eftersom jag älskar mat.
Hon var ordentlig. När det skulle städas så skulle städas o då skulle allt städas.
Hon älskade att läsa böcker. Vi har ett helt bibliotek hemma som hon har skaffat.
Hon var morgonpigg vilket ibland kunde betyda musik klockan nio en lördag morgon. Oftast Peter Lemarck
Ja listan kan ju göras lång och alla har ju sin egen uppfattning av mamma. Men ni som inte kände henne har nu fått lite information.
Men sist men inte minst vill allt nämna att hon ÄR älskade många. Hon slutar inte att vara älskade oss utan det kommer hon föralltid att bli. Man kan se att hon var omtyckt speciellt när vi tittar på alla gåvor och insättningar vi fått för mamma minnesfond. Vi har fått in i nuläget 58 000:- Tack allihopa.
Jag vill bara hem nu
Igår körde vi brottning på träning. FY FAAN (förlåt mamma för svordomen) va jobbigt. Jag var väldigt nära tårar några gånger och spyorna var inte långt borta. Men det var också väldigt roligt. Jag har blåmärken överallt men det var det värt.
Idag har jag ett rätt så stort företagsekonomiprov det gick faktiskt helt okey med tanke på omständigheterna. Har väldigt svårt att plugga till saker. Måste nu snart ta o sätta igång med geografin. Har muntligt imorgon. Maria är en sån bra lärare. Hon förstår verkligen min situation.
Jag tränade själv på träningen idag. Det är rätt skönt att rensa hjärnan ibland.
På fredag ska vi kussegänget (the sister team) Bowla o käka god mat. Men först kanske vi allihopa + moster (gudmor) köra spinnig. Aldrig gjort men låter väldigt roligt och jobbigt.
På lördag ska jag någ simma lite i Alléhallen eller om det blir någon annan slags träning. Senare på eftermiddagen ska jag vara med Sandra Gylling och hennes kompis Jennifer. Vi ska antingen på bio eller filmkväll hemma hos mig.
Sen på söndag blir det någ bara slappa och förbereda mig på att åka upp hit även om det kommer kännas jobbigt.
Ne nu är det plugg och sova som gäller
Godnatt Mamma
Jag har hemlängtan
Jag sitter i mörkret. Det är rätt skönt när det är mörkt då kan man gömma sig. Jag svettas, måste någ bero på cykelturen jag gjorde från Petra o Lollo tack tjejer att jag fick prata av mig lite. Det är skönt och prata och att tänka efter. Det är skönt när de frågar och att jag kan svara. Endel vågar inte att prata men inte klandrar jag dem för det.
Alla är olika och det är jag glad över. Att vara unik är något man ska sträva efter. Fast jag skulle någ påstå att alla är unika på sitt sätt. Mamma är unik. Hon gifte sig med en underbar man och skaffade två as snygga döttrar. Hon höll ihop våran familj så att den blev superstark. Så stark så att ingen kunde rubba den. Men så en dag så föll våran benstomme. Men min familj ska fortsätta att vara stark. Även om det är jobbigt nu så ska vi klara oss igenom detta.
Det är rätt läskigt när jag skriver så kommer allt bara ut en. Jag tänker inte på vad jag ska skriva utan det bara hoppar ur mig. Därför ska jag bli författare. Hm jag vet inte vad jag ska skriva för nått. Att skriva en roman eller deckare är ju inte riktigt mig grej. Hm kanske borde satsa på en självbiografi. Boken om Ellen Sääw. Ne det namnet funkade inte så bra. Familjen Sääw och deras äventyr. Ne det var rätt B det också. Har ju en tid på mig och grubbla på det.
Jag har hemlängtan. Jag ville inte ens åka upp hit men jag måste. Skola och träna o alla kompisar. Fast jag hade mycket heller varit hemma med pappa o syrran o hunden o bara tänkt. Det som jag är så bra på. Gråta skulle vara rätt skönt också. Jag grät på tåget igår. Folk måste tycka att jag är rätt skum som sitter o gråter i ett hörn typ att pojkvännen har gjort slut eller nått. Tänk om det skulle vara så väl.
Träningen går hyfsad försöker inte att tänka så mycket utan att bara köra men ibland blir jag ledsen och börjar gråta. Men det är okey säger alla. Jag borde någ gråta mer. Fast jag har svårt att gråta. Även om jag vill så kommer det ingeting ifrån mig. Även om jag borde så kommer det inget mer. Men tids någ så kommer tårarna att rinna och då ska jag låta dom göra det. Jag ska inte låta dom vara kvar inombords. Vem vet det kanske blir översvämmning då. Det är iallafall inte värt att prova.
Ne nu känner jag att ögonlocken börjar bli tunga då kanske det dags att krya till kojs. Lägga sig i sängen o drömma sig bort. Drömma sig bort till mammas värd. Jag brukar drömma om henne rätt ofta. Det är skönt att drömma om henne. Hon gör mig trygg.
Puss o Godnatt
Tack tjejer
För en underbar dag. Ni är bäst helt enkelt. Jag, Ewe o Sandra shoppade idag. Jag skulle igentligen inte handla nått men det blev det ändå. Pappa och jag har haft myskväll. Jag älskar pappa. Vad skulle jag göra utan han? Han är söt,snäll,bästa kocken och han gillar att mysa. Han och jag har pratat mycket. Det är han också bra på och så är han världsbäst på att lyssna.
När jag ska beskriva mamma så säger jag alltid att hon är. Jag tänker inte på det. Det bara blir så. För mig är hon fortfarande så levande. Och jag när jag minns henne så minns jag bara glädje. Jag minns allt positivt och det är otroligt skönt. Tänk om man bara skulle minnas allt negativt då skulle allt bli så mycket jobbigare.
Imorgon blir det falun igen. Känns bara jobbigt och åka dit. Jag vill bara vara hemma här o vara med Pappa o Syrran och bara kramas o mysa. Även om träningen där skön att göra. Känner verkligen att träningen tar och det är bra. Mamma du skulle se mina magrutor som börja komma. Jag lovar dom kommer snart att ploppa ut:D Och sen skulle du se min väska jag köpte. Den är röd och du älskar rött. Rött har också blivit min favvo färg.
Jag måste verkligen plugga. Har massor av prov och min hjärna hänger inte med. Den vill hänga med men den gör det inte. Den vill orka men den gör det inte. Ibland vill jag bara skrika. SKRIKA HÖGT. Jag brukar skrika inombords.
Ha det bra puss o kram
Första snön har fallit
Jag älskar friidrott. Och jag älskar sommar
Förstår ej
Jag förstår inte. Att mamma är borta. Känns så overkligt.
När jag ringer hem ibland förväntar jag mig att hon ska svara.
Fråga hur jag mår, om jag pluggar osv.
Men hon svarar inte längre. Även om jag ibland försöker höra hennes röst i telefonen så är hon inte där.
Hur mycket jag än vill att hon ska vara där så är hon inte det.
Jag tänkte på henne häromdagen. När jag vann mitt första SM-guld i göteborg. Hon skrek över hela läktaren att det där är hennes barn. Hon hoppade hon grät. Hon var stolt. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var pinsamt, men nu i efterhand så förstår jag ju. Vem skulle inte vara stolt över sitt barn. Det är ju trots allt hon som har gett mig livet.
Jag är stolt över mamma. Hon gav mig en trygghet jag aldrig kommer glömma. Hon älskade mig och Sandra köpte jämt små saker till oss. Hon älskade att få pussa på oss även om vi blev äldre och inte tyckte det var lika lockande längre. Men på nått vis tyckte jag det var mysigt. Att få krypa ner under hennes varma täcke och bara prata hon och jag. Det är nått jag kommer sakna. Visst jag kan någ krypa ner hos Pappa också fast han prutar så mycket.
Jag önskar att allt kunde vara som det var förrut. När vi var en hel familj. Gjorde saker tillsammans som en familj alltid gör. Jag har fortfarande kvar min familj även om tomrummet efter mamma var större än vad jag trott. Vi har blivit mindre än hälften kvar känns det som. Det är som att pussla ett pussel och en pusselbit saknas då blir ju pusslet inte lika vackert längre.
Ibland bryter jag ihop o gråter. Men då brukar jag tänka på vad mamma skulle ha sagt. Ryck upp dig nu du kan ju inte sitta där o grinal Upp hoppa och städa rummet istället eller plugga som du kanske borde göra. Det ä typiskt min mamma.
Min älskade mamma. Jag saknar dig.
