TOMT
Nu är tentan inlämnad, vilket känns som en otrolig befrielse och nu börjar nästa delkurs på måndag. Idag har jag inte gjort så myket förutom att tagit hand om Eddie och nu väntar jag på att pappa ska ringa för jag ska hämta honom i Örebro.
Jag var ute vid mammas grav idag, jag vet inte men jag gillar inte att vara där. När jag kommer dit känner jag mig tom, det finns varken en känsla av sorg eller en känsla av det är skönt. Ne det känns bara tomt och jag vet inte vad jag ska göra där. Jag står där och trampar lite sen blir jag otålig och går därifrån. Jag finner inte denna rofyllda stämning som det bör vara på en kyrkogård. Dessutom så känner jag ett ansvar över att jag måste vara där,för annars mamma kanske glömmer bort mig, eller bli arg över att jag aldrig åker o hälsar på henne. Min tillvaro känns så nu, jag är tom när det kommer till känslorna till mamma. Jag saknar henne men det känns som att jag känner så för att jag borde känna så, för det är ju det man borde göra när en nära person går bort. Man ska sakna den. Jag saknar henne och älskar henne men det känns mer som en standardreplik nu.
Mitt liv bara rusar fram, jag har saker att göra hela tiden. Jag har träffat underbara människor och allt har flytit på. Jag hinner däremot aldrig känna efter, hur det känns i hjärtan, i magen och överallt i kroppen. Jag vill inte känna efter för då kommer jag att raseras och det orkar jag inte nu. Jag kör på som jag alltid gör, med veckor fyllda av aktiviteter för att på så sätt slippa känna efter. Slippa känna känslorna som får magen att knyta sig och ögonen att tårfyllas. Jag har varken tid eller lust med det.
Give me summer, give me you
ADIOS/ELLEN
