ellensaaw

Ja just nu känner jag en panik över saker och ting. Idag började ansökningarna till högskola/universitet och pågår en månad framåt. Hur ska jag göra? Ska jag flytta hem och gå på den utbildning som jag vill gå på? Men tänk om jag inte kommer in på den då, då har jag sagt upp lägenheten och allt i onödan. Eller ska jag vara kvar här i Falun och läsa småkurser men då måste jag o andra sidan jobba också för att ha råd att bo kvar såvida jag inte vill ta studielån men det vill jag helst undvika. Man kan helt enkelt bli galen på att fundera och just nu känner jag att ingen vill hjälpa mig. För egentligen finns det inget att hjälpa, jag måste ju i slutändan bästmma själv och det känns jobbigt. Hade varit lättare om någon bestämt allt åt en.

Imorgon har jag psykologiprov och börjar få småttpanik över det. Även om jag ha pluggat och kan mycket så vet man aldrig vad som kan tänkas dyka upp. Jag måste även förbereda mitt svenska tal i Nationella som ska vara inlämnat på fredag och skriva klart mitt projektarbetet. Jag har även religionprov nästan vecka som det kan vara bra att börja läsa på eftersom judendomen inte känns så lockande. Ja veckan efter det har jag rättskunskapsprov och nationella prov i svenska med uppsats delen.

Jag måste även fixa ett sommarjobb så jag får en ekonomi som jag kan stå mig på. Betala räkningar och städa min lägenget som ser katastrof ut och med tanke på att Sandra och Anna kommer och besöker mig på fredag. Jag har även en ångest över träningen eftersom min rygg fuckar upp sig ofta och gör ont o andra sidan har jag itne råd att gå till naparapaten.

Ja så ser mitt liv ut just nu och jag vill verkligen fly i från den. Slippa allt. Jag vill bort härifrån och inte behöva tänka på något alls. Bara på mig själv. Men så enkelt är det iinte, saker blir inte gjorda av sig själv det har man ju lärt sig.





Ne nu ska jag duscha, laga mat och tillbringa kvällen i skolböckerna.

ADIOS/ELLEN