ellensaaw

När solen skiner ute, vilket känns sådär lagom kul. Men hem vill jag och då får man helt enkelt stå ut dessa tre timmar som det tar att åka hem. Min kropp värker verkligen från vader till armar och det är ju faktsikt nästan lite underbart. Träningen idag var brutal men när jag visualiserar mig vissa person som inte tror på mig så börjar det genast ryka rök ur öronen och ögonen blev svarta. Då orkade jag helt plötsligt hur mycket som helst. Eller nästan iallafall

Det ska verkligen bli så skönt att komma hem, för jag har haft hemlängtan nu, å andra sidan ska jag ju hem igen på onsdag för en och en halv veckas påsklov. I helgen ska jag umgås med de personer som jag älskar mest, pappa, syrran, Ewe och resten av min högljudda med underbara släkt dessutom alla mina härliga friidrottsvänner hemma.

Jag har lovat mig själv att jag även ska ta en tur ut till mammas grav, har inte varit där sen i julas och börjar genast få lite dåligt samvete även om jag vet att jag inte borde få det, så dyker det upp iallafall. När man kommer till graven tvingas man genast att känna efter och det har jag varken tid eller lust med. Även om jag borde. Du har världens finast gravsten och du har världens finaste utsikt över gröna ängar vilket inte kan bli bättre. Ändå är det något som helst får mig att avstå när tanken dyker upp att jag borde besöka dig. Någon inre makt som brottar ner tanken helt enkelt. Jag vet inte om platsen ger mig obehagliga minnen eller om det bara har med saknaden att göra. Jag vet inte, jag kan inte sätta ord på det riktigt.

Jag längtar till påsklovet, jag längtar till Italien, jag längar till Studenten, JAG LÄNGTAR EFTER DIG MAMMA.

Tjejgänget från vollybollsturneringen i somras

ADIOS/ELLEN